Jakten på den heliga väljaren
Entry is imported from my blog at Posterous.
Vi vill bara lite kort kommentera det som hänt på sistone i den politiska sfären, här i vårt avlånga land. Det har fokuserats på ansvar, mer ansvar och mest ansvar. Politikens sakinnehåll och den fria tankens mäktiga kraft har nu förpassats till historien. Det som gäller med början i detta ögonblick och framåt, är att inte ha några idéer och att enbart förvalta det som redan är. Detta om man lyssnar till vår nuvarande regering. De som varit med och byggt landet, enligt deras egen historieskrivning som har kritiserats hårt.
Vi håller inte med om denna färdriktning.
Vi framhåller envist att den fria tanken och allas vår vilja att förändra världen till det bättre, är en konstant som inte går ur tiden. Den skall inte gå ur tiden och den kan inte gå ur tiden.
Bröd och skådespel till folket såsom i forna tider är vad som gäller. Det spelet tänker vi också börja spela. Vi tar avstamp i jakten på den idealväljaren, den som läpparnas bekännelser fokuserar på. Vi anser att denna idealväljare är en chimär. Den har inte funnits tidigare och den finns inte idag. Vår källa till denna ståndpunkt är statistik sammanställd och presenterad av SCB. Där kan man urskönja en bild som inte går ihop med den politik som formerats för att rama in och locka just idealväljare till sig. Vi vill visa det i form av statistik. Rådata. Fakta.
Bland gruppen ensamhushåll med och utan barn som utgör de 25% lägsta inkomsterna i Sverige har enbart 1,8% utnyttjat RUT-avdraget. Bland den omvända gruppen, det vill säga de hushåll med de 25% största inkomsterna, har 9,1% utnyttjat RUT-avdraget. Fem gånger så stor andel helt enkelt. Övriga hushåll som då utgör 50% av samtliga hushåll har enbart 3,8% som utnyttjat RUT-avdraget. Samma andel som de 25% fattigaste hushållen. Trots detta är det en omöjlighet att föreslå ett avskaffande av sagda RUT-avdrag. Avskaffa något som inte nyttjas. Det gäller således att sälja in en vision. En dröm.
Det talas också mycket om regler för bostadslån. Ränteläget och dess påverkan på privatekonomin. Hur ser då ägandet ut av just bostadsrätter som påverkas väldigt mycket av just bostadslånens regler och ränteläget? SCB:s förmögenhetsstatistik ger svaret för handen. År 2007 ägde den rikaste 10 procenten av befolkningen 98% av samtliga bostadsrätters värde. De ägde också totalt 99% av värdet på de börsnoterade aktier som ägs av privatpersoner och 98% av värdet på de räntefonder som ägs av privatpersoner. Utöver det ägde de 100% av fritidshusen.
Vi kan inte ur detta material urskönja ens en tillstymmelse av den idealväljare som politiken av idag riktar sig till. Den bemedlade medelklassen med bostadsrätt, fritidshus, aktier och som nyttjar RUT-avdrag för att få ihop livspusslet att fungera. Den heliga väljaren är helt enkelt definierad utifrån de 10 procent rikaste av vår befolkning. Det är där drömmen kommer in. Drömmen att uppnå det ouppnåeliga. Drömmen att komma ifrån det liv som var kvinna och man har idag. Därav det smärtsamt svåra att föreslå förändringar som gör drömmen mindre attraktiv.
Att bryta upp denna oheliga allians, av de som när en dröm och de vars privilegier upprätthålls tack vare dessa drömmare, är den absolut viktigaste uppgiften att ta tag i. Sålänge denna allians är livskraftig kan det inte föreslås förändringar i enlighet med våra egna ideal, som vinner befolkningens gillande. Det är en gordisk knut av stort slag. Vi återkommer med vårt Alexanderhugg.
